Innehållsförteckning
I tidigare inlägg har vi gått igenom vem som uppfann gramfärgningen (Hans Christian Gram), hur färgningen fungerar och hur den genomförs. Det är nu dags att titta på resultatet. Hur ser det ut i mikroskop? Hur skiljer man på de olika grupperna och vad får man för information?
Om de olika resultaten
Många gånger är beskrivningen av hur bakterier ser ut i mikroskop efter gramfärgning svår att föreställa sig, bland annat på grund av att man ofta använder sig av färgbeskrivningar som inte riktigt stämmer med verkligheten. Det är vanligt att man beskriver grampositiva bakterier som blå och gramnegativa som röda. Jag skulle vilja påstå att färgerna ligger närmare lila till svart (grampositiv) respektive rosa (gramnegativ).
När det gäller gramfärgningsresultatet finns det i princip två olika utgångar: positiv eller negativ. Därtill kommer det morfologiska utseendet, dvs cellernas form, men också hur cellerna formerar sig i förhållande till varandra. Vanliga former på bakteriecellerna är kocker som är runda, och avlånga som kallas stavar. Det finns även mellanting, så kallade kockoida stavar.
Spiralformade celler förekommer också, men de råkar man sällan på efter gramfärgning i ljusmikroskop vid rutindiagnostik. Något man dock kan råka på är t ex Campylobacter som ser ut som kommatecken eller måsvingar. Det kan också dyka upp jästceller, t ex Candida. Dessa är alltså inte bakterier utan en typ av svamp, men färgar ändå in som grampositiva, lite större runda celler.
Figuren ovan kan användas för att snabbt få hjälp med vilka bakterier det kan röra sig om vid olika gramfärgningsresultat. Klicka på bilden för att komma till inlägget om solskensdiagram. Där får du lära dig att göra ett eget men kan också använda den interaktiva html-versionen eller ladda ner bilden.
Grampositiva kocker
Grampositiva kocker är svarta runda bakterieceller. Exempel på släkten är: Staphylococcus, Streptococcus och Enterococcus. Att just dessa släkten är kocker är inte så svårt att komma ihåg eftersom de har namn som slutar på -coccus. Pratar man om flera blir ändelsen -cocci.
Grampositiva stavar
Grampositiva stavar är svarta avlånga stavformiga celler. De kan vara korta eller långa, tunna eller tjocka. Klassiska exempel på släkten är: Clostridium, Lactobacillus och Bacillus.
Gramnegativa kocker
Gramnegativa kocker är rosa runda bakterieceller. Exempel på bakteriesläkten i denna kategori är: Neisseria och Moraxella.
Gramnegativa stavar
Gramnegativa stavar är rosa avlånga stavformiga celler. Klassiska exempel på detta är släkten som: Escherichia, Haemophilus, Pseudomonas och Salmonella.
Kombinationer och jästsvamp
Gramvariabla eller -labila bakterier
Vissa bakterier som borde färga in som grampositiva gör inte alltid det. Det kan vara så att resultatet ser lite blandat eller ojämnt ut med bakterieceller som färgat som positiva och de som avfärgats och blivit negativa. Ibland kan det se granulerat ut. Detta kan t ex bero på att cellerna gått sönder under celldelning och vissa bakterier är mer känsliga för detta. Några exempel är Corynebacterium och Propionibacterium.
Hos en del grampositiva bakterier kan det hända att de på grund av en minskning i peptidoglykanlagrets tjocklek under tillväxten färgar som gramnegativa. Detta kan man råka ut för med t ex Actinomyces, Bacillus och Clostridium. Här är det extra viktigt att vara försiktig vid avfärgningen då de är extra känsliga för att just tappa färgen.
En annan bakterie som är viktig att komma ihåg i det här sammanhanget är Mycoplasma. Eftersom den saknar cellvägg går de inte att färga med gramfärgning. Av samma anledning är de naturligt resistenta mot alla antibiotika med cellväggen som måltavla.
Olika former och formationer
- Grampositiva kocker i kedjor, t ex Streptococcus.
- Grampositiva kocker i klungor/klasar, t ex Staphylococcus.
- Grampositiva kocker i tetrader (4), t ex Micrococcus.
- Grampositiva stavar – tjocka, t ex Clostridium.
- Grampositiva stavar – korta, t ex Listeria.
- Grampositiva stavar – grenade, t ex Actinomyces och Noccardia.
- Gramnegativa diplokocker (2), t ex Neisseria.
- Gramnegativa stavar – böjda, t ex Vibrio och Campylobacter.
- Gramnegativa stavar – kockoida, t ex Haemophilus.
Vad kan gå fel?
Det har betydelse för gramfärgningsresultatet att bakteriecellerna är “färska” och inte gamla eller till och med döda. Så om möjligt ska färgningen utföras från en nyligen omstucken renkultur. En förutsättning för att kunna få ett grampositivt resultat är att cellväggen är hel. Är den trasig läcker kristallviolett-jodkomplexen ut. Bakterieväggarna kan också vara trasiga om de är behandlade med antimikrobiella medel som påverkar just cellväggen.
Som tidigare nämnts kan man också råka avfärga för mycket med alkohol/aceton. Vissa bakteriesläkten är känsligare än andra för detta, t ex Actinomyces, Bacillus och Clostridium.
Referenser
Hardy J. Gram’s Serendipitous Stain [Internet]. 2016 [citerad 17 oktober 2021]. Tillgänglig via: https://hardydiagnostics.com/wp-content/uploads/2016/05/Hans-Christian-Gram.pdf
Tripathi N, Sapra A. Gram Staining. I: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2021 [citerad 21 november 2021]. Tillgänglig via: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK562156/
1