Kategorier
epidemiologi läkarprogrammet mikrobiologi

Listeria – allt du behöver veta (och lite till)

Vad är listeria?

Listeria är namnet på ett släkte av bakterier där arten L. monocytogenes ingår. L. monocytogenes kan orsaka listerios som är den sjukdom som man avser när man t ex i media pratar om att någon drabbats av ”listeria”. Detta på samma sätt som man säger att någon ”fått salmonella”, som också är ett bakteriesläkte som kan orsaka sjukdom hos människa.

Var finns bakterien? Hur sprids smittan?

L. monocytogenes finns i omgivningen, t ex i naturen, i jorden, avloppsvatten och på ställen där det finns avföring från djur som bär på smittan. Listeriabakterien finns i tarmen hos många däggdjur och även djur kan drabbas av listerios men de kan också bära på bakterien utan att själva bli sjuka. Sjukdomen räknas som en zoonos vilket betyder att smittan kan spridas mellan djur och människa. Vanligaste sättet för människor att bli infekterade med Listeria är via livsmedel.

Eftersom djur kan ha listeriabakterier i tarmen kan smittämnet spridas via djurens avföring. Bakterierna hamnar i jorden, vatten och vegetationen. Andra djur äter sedan växterna eller dricker av vattnet alternativt får i sig smittan via infekterat foder. Bakterier kan sedan kontaminera mjölken vid mjölkning. Det finns även risk att tarminnehåll kontaminerar köttet i samband med slakt.

Ett annat, ovanligare sätt att smittas av Listeria är via sår i huden, så kallad kutan listerios. Detta kan inträffa vid direkt kontakt med ett smittbärande djur, t ex vid mjölkning eller när man hjälper till att förlösa ett smittat djur.

Det är mycket ovanligt att listerios sprids människor emellan. Undantaget är när en gravid infekterad kvinna för smittan vidare till sitt barn, antingen via moderkakan under graviditeten eller i samband med förlossningen.

Blir man sjuk? På vilket sätt? Hur lång tid tar det innan jag blir sjuk?

Det är ovanligt att man får symtom/märker av att man är infekterad med listeriabakterier. De flesta har förmodligen fått i sig Listeria någon gång utan att bli sjuka. Under normala omständigheter är bakterien ofarlig för oss. Den kan dock vara farlig för människor med nedsatt immunförsvar, bland annat gravida kvinnor, svårt sjuka personer och äldre människor.

Om man får symtom brukar det, åtminstone initialt, vara feber. Man kan dock även få influensaliknande symtom som feber med huvudvärk, ont i kroppen/musklerna och illamående. I allvarliga fall utvecklas infektionen till hjärnhinneinflammation (meningit) eller ”blodförgiftning” (bakteriemi/sepsis). För personer som är friska i övrigt när de drabbas av Listeria har mängden bakterier man fått i sig stor betydelse för hur sjuk man blir.

Vid hjärnhinneinflammation är det vanligt med hög feber, huvudvärk och nackstelhet. Vid allvarlig bakteriemi eller hotande sepsis har man vanligen feber och känner sig mycket sjuk. Tillståndet kan leda till septisk chock med stigande hjärt- och andningsfrekvens samt sjunkande blodtryck, vilket är livshotande.

Det finns även en gastrointestinal form av listerios som är begränsad till magtarmkanalen. Denna form är lindrigare och förlöper ungefär som en viral gastroenterit (”maginfluensa”). Det går inte att säga hur vanligt detta är i befolkningen eftersom Listeria inte ingår i vanlig bakteriologisk fecesdiagnostik (allmän fecesodling).

Från det att man fått i sig listeriabakterier till dess att man blir sjuk (om man blir sjuk) tar det vanligen 4 dagar till 3 veckor. Det finns rapporter om att det ibland kan ta så lång tid som 10 veckor.

Är det farligt? För vem? Vem ska vara extra försiktig?

De som vanligen riskerar att blir svårare drabbade av listerios är:

  • gravida
  • nyfödda eller ofödda barn
  • äldre personer
  • personer med nedsatt immunförsvar

Risken att dö av listerios är störst för personer med nedsatt immunförsvar och sköra äldre personer. Hos dessa personer är dödligheten 20 till 30 procent. Det finns många möjliga anledningar till att en person har nedsatt immunförsvar. Det kan handla om genomgången organtransplantation, cancer, AIDS, inflammatoriska sjukdomar eller nedsatt njur-/leverfunktion. Immunförsvaret blir också nedsatt av tidens gång och fungerar generellt sämre hos äldre personer. Allra mest utsatta är personer med blodcancer.

Man brukar dela in listerios i två patientkategorier: de som drabbas innan, i samband med eller strax efter att de fötts respektive personer som drabbas senare i livet, alltså närsomhelst efter nyföddhetsperioden.

Hos ofödda eller nyfödda barn kan en listeriainfektion bli så allvarlig att barnet dör, även om det är ovanligt.

Finns det behandling om man blir sjuk?

Ja, det finns antibiotika som är effektiv mot Listeria vid allvarlig sjukdom. För mer information se nedan under rubriken För läkare och läkarstudenter – Behandling.

Hur vanligt är det? Behöver jag vara rädd?

Listerios drabbar cirka 100 personer varje år i Sverige. Av dessa brukar en till fem vara gravida kvinnor. De allra flesta som blir allvarligt sjuka är över 70 år. Du läsa mer i artikeln Statistik – Listeria i siffror 2011–2020.

Med endast 100 fall per över 10 miljoner invånare och år är det inte meningsfullt att vara aktivt rädd för att bli sjuk. För den som känner oro finns det åtgärder man kan vidta, framför allt livsmedel man kan välja att avstå ifrån för att minska risken att bli sjuk. Läs mer under rubriken Vilka produkter kan innehålla listeriabakterier? nedan.

Jag är gravid och orolig, var hittar jag mer information?

Läs mer om mat vid graviditet hos Livsmedelsverket: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad/gravida. Där får du även hjälp med andra rekommendationer när det gäller mat och graviditet, inte bara vad du ska göra för att undvika risk för listeriainfektion. Du kan också söka på specifika livsmedel som du är osäker på om de är lämpliga för dig som gravid.

Vilka produkter kan innehålla listeriabakterier?

Det vanligaste sättet att bli smittad med listeriabakterier är via livsmedel. Det är många livsmedel som potentiellt kan innehålla L. monocytogenes men vissa är vanligare än andra. Det kan t ex vara råa animaliska produkter som opastöriserad mjölk, men det kan också vara tillagade livsmedel som smörgåspålägg eller dessertostar. Listeria kan förekomma i gravad eller kallrökt lax. Det måste inte handla om animaliska produkter utan sallader och frysta grönsaker kan också innehålla höga halter av bakterien.

Livsmedel med högre risk för skadliga mängder listeriabakterier:

  • Gravad fisk (t ex lax)
  • Rökt fisk
  • Opastöriserad mjölk*
  • Charkprodukter som köttpålägg/smörgåspålägg särskilt:
    • Rökt eller kokt skinka
    • Rökt eller kokt kalkon
  • Paté
  • Mögelost
  • Kittost
  • Färskostar gjorda på opastöriserad mjölk
  • Tinade frysta grönsaker
  • Skuren melon

Högst risk att ha höga halter av listeriabakterier har förpackad gravad eller rökt fisk. Andra produkter med ökad risk är mögel- och kittostar liksom charkprodukter som köttpålägg och patéer. Även frysta grönsaker som varit tinade flera dagar kan innehålla skadliga mängder bakterier. Fryst majs har orsakat listerios i Europa. I USA har skuren melon (cataloupemelon) gett upphov till utbrott.

Anledningen till att det är särskilt riskabelt med skuren melon är att bakterierna kan finnas på skalet och att de kan komma i kontakt med fruktköttet när frukten delas. Vid förvaring, även i kylskåp, kan bakterierna sedan tillväxa och uppnå skadliga mängder. Melon har heller inte tillräckligt lågt pH (är inte en tillräckligt sur frukt) för att Listeria ska dö eller ha svårt att växa till.

Det är annars ovanligt att frukt och grönt orsakar listerios. Detta beror på att dessa livsmedel naturligt har så många andra bakterier på sig och att dessa konkurrerar ut Listeria. Frukterna och grönsakerna hinner vanligen bli oätliga (ruttna) innan de innehåller skadliga halter L. monocytogenes.

Läs gärna artikeln om fermentering och förruttnelse!

Vissa produkter är kombinationer av livsmedel med ökad risk för höga halter av listeriabakterier. T ex färdiga sallader och smörgåsar med mögelost och charkuterier. Med sådana produkter bör man därför vara noga med utgångsdatumet och som person med ökad känslighet för listerios bör man kanske helt avstå från ”riskprodukter”.

Eftersom Listeria inte trivs i sur miljö och är känslig för uttorkning är det låg risk att bli sjuk av torkat kött som äkta salami och lufttorkad skinka. All ost som går att hyvla är för torr för att bakterierna ska trivas. Problemet med mögel- och kittost är att de är raka motsatsen. De är både blöta, mjuka och har neutralt pH, dvs de är inte sura. Detta är betingelser som listeriabakterierna både kan överleva och tillväxa i, vilket gör att skadliga mängder kan uppnås redan innan osten ens mognat klart.

Anmärkning

Opastöriserad mjölk, dvs mjölk som inte hettas upp till minst 72 ºC i 15 sekunder – eller motsvarande behandling, får inte säljas i butik i Sverige. Det är däremot tillåtet att under vissa omständigheter sälja opastöriserad mjölk direkt från gården till konsument. Om du av någon anledning vill köpa sådan mjölk, t ex för att stötta en enskild mjölkbonde kan du välja att själv hetta upp mjölken innan du konsumerar den.

Riskerna med opastöriserad mjölk gäller inte enbart Listeria. Sådana mjölkprodukter kan även innehålla andra smittämnen som EHEC, Campylobacter, Salmonella och skadliga mängder stafylokocker. Från andra länder finns även fall där förtäring av opastöriserad mjölk eller mjölkprodukter orsakat sjukdom beroende på innehåll av brucellabakterier och TBE-virus. Livsmedelsverket har bra information.

Jag tillhör en riskgrupp för att drabbas av listerios, vilka ostar vågar jag äta?

Alla ostar som går att hyvla är för torra för att listeriabakterierna ska trivas och kunna föröka sig i produkten. Hårdostar som präst-, herrgårds- och grevéost går alltså bra att äta. Även andra hårda ostar som parmesan, gouda, gruyère, manchego och emmentaler innebär mycket låg risk. Fetaost är för sur för att L. monocytogenes ska kunna tillväxa i den. Mjuka eller färska ostar som ricotta, mascarpone, halloumi, mozzarella och färskost (creme cheese) går enligt Livsmedelsverket också bra. Inte heller smält-/mjukost av typen ”räkost” eller Raketost på tub (eller i ask) innebär någon förhöjd risk för smitta. Detta gäller även mjukost med ädelostsmak.

Varför sprids den här smittan? Kan jag inte lita på maten i affären?

Normalt sätt krävs det att man får i sig en stor mängd bakterier för att man ska bli sjuk. Tyvärr är listeriabakterierna ovanligt tåliga och kan till och med tillväxa i kylskåpstemperatur. Så även om det från början bara fanns en liten mängd L. monocytogenes i produkten kan halterna vara så höga att man blir sjuk om man väntat med att äta varan. Listeria klarar sig även utan syre, det hjälper alltså inte att varan är vakuumförpackad. Ju kallare det är ju långsammare tillväxer bakterierna men de överlever till och med nedfrysning. För personer som är extra känsliga, tillhör riskgrupperna, kan det hända att bakteriehalten hinner bli skadligt hög redan innan utgångsdatum inträffat. Det är anledningen till att man i vissa fall avråds från att äta vissa livsmedel. Varans färskhet har dock stor betydelse.

Listeriabakterierna är känsliga för upphettning och dör vid 70 ºC. Mat som är så varm att den ryker är alltså ofarlig ur listeriasynpunkt. De trivs heller inte i torra livsmedel, vilket betyder att lagrade hårda ostar vanligen inte kan innehålla skadliga mängder L. monocytogenes. En produkts surhet har också betydelse då bakterierna inte trivs med lågt pH. I korrekt gjorda inläggningar med till exempel ättika kommer eventuella listeriabakterier att dö.

Tyvärr kan även väl tillagad färdigmat och upphettade förpackade livsmedel ibland ändå innehålla skadliga mängder bakterier. Detta beror i de flesta fall på att varan kommit i kontakt med bakterier i produktionen efter att den hettats upp. Eftersom Listeria är en så tålig organism kan den få fäste i lokalerna där maten produceras och på detta sätt kontaminera produkten innan den hamnar i förpackningen.

Vad kan jag göra för att inte bli sjuk?

Tyvärr finns inget vaccin mot Listeria monocytogenes.

Du bör i första hand följa Livsmedelsverkets rekommendationer.

Om du tillhör en riskgrupp (se rubriken Är det farligt? För vem? Vem ska vara försiktig?) bör du helt undvika livsmedel som oftare än andra innehåller höga halter listeriabakterier (”risklivsmedel”).

Bakterierna tillväxer snabbare ju varmare temperatur livsmedlet förvaras i (inom rimliga gränser, temperaturoptimum för tillväxt ligger kring 30 till 37 ºC). Som tidigare nämnts kan Listeria även tillväxa i kylskåpstemperatur. Därför är det viktigt att tänka på att maten förvaras rätt och att utgångsdatumet inte har passerat. I många fall är mat helt ok efter bäst före-datum och alldeles för mycket tjänlig mat slängs. Men för personer med ökad utsatthet för t ex listerios och när det gäller livsmedel med risk för tillväxt av just Listeria kan det vara avgörande att maten inte är för gammal.

Allra störst risk utgör förpackad gravad eller rökt fisk. Är man orolig kan man välja att helt undvika sådana produkter.

Listeria dör vid cirka 70 ºC, så mat som upphettats till eller över denna temperatur är säker att äta sett till listeriosrisk. Man kan alltså sluta sig till regeln att om maten är rykande varm är den ok. Det skulle alltså fungera fint att även som person tillhörande riskgrupp göra en pastasås innehållande kallrökt lax så länge såsen och fisken blivit tillräckligt varm vid tillagningen.

Livsmedelsverket rekommenderar att charkuteriprodukter och förpackad gravad eller rökt fisk konsumeras inom en vecka från det att de förpackats. Om du tinat frusna grönsaker bör du äta upp dem inom några få dagar. Även melon som du skurit upp bör ätas upp inom några få dagar och ska förstås förvaras i kylskåp under tiden.

För läkare och läkarstudenter

Klinisk bakteriologi

Det var faktiskt en svensk som först beskrev listeriabakterien, Gustav Hülphers, och året var 1911. Listeriabakterier är gram- och katalaspositiva, fakultativt anaeroba, korta stavar. De bildar varken sporer eller kapsel och växer på blodagar med tunn, men klar hemolys runt kolonierna. Listeriabakterier är tåliga och klarar pH:n på 4,7 till 9,2. De klarar även koksaltkoncentrationer på upp till 20 procent (!). Näringskraven för växt är inte stora. När det gäller temperatur klarar de sig och kan till och med tillväxa i kylskåpstemperatur (+4 ºC) men optimal tillväxttemperatur ligger kring 30–37 ºC. Inom släktet Listeria finns åtta arter, men kliniskt är det L. monocytogenes som har störst betydelse. L. monocytogenes heter monocytogenes för att den kan överleva i monocyter. Arten kan även orsaka monocytos hos djur.

Läs gärna också artikelserien om Hans Christian Gram, cellväggen och gramfärgning!

Patogenes

I patogenesen ingår en förmåga att förstöra den fagosom som bakterien blivit upptagen i och att sedan föröka sig i värdcellens cytoplasma. Ämnet som möjliggör detta heter listeriolysin och är ett toxin som löser upp fagosommembranet. Efter tillväxt kan listeriabakterierna dessutom sätta igång ett snillrikt sätt att utnyttja värdcellens aktinfilament för att få skjuts till en granncell. Denna virulensfaktor är ett ytprotein och kallas ActA. På detta sätt kan de med värdcellens hjälp ta sig vidare och sprida sig till omkringliggande celler utan att alls lämna den intracellulära miljön.

Den vanligaste smittvägen för listerios är gastrointestinalt och bakterierna tas upp av tarmepitelet för att sedan spridas vidare i kroppen. Andra virulensfaktorer som kan vara bra att känna till är Internalin A och B. Dessa är ytprotein som gör att listeriabakterierna kan ta sig in i olika celltyper, däribland tarmepitelcellerna. Bakterierna initierar med hjälp av dessa ytprotein sitt eget upptag i våra celler via en fagosom som de sedan har förmåga att förstöra för att ta sig vidare. Resan från att ha flytt värdcellens fagosom till att ha spritt sig till en cell intill tar tre till fyra timmar.

Diagnostik

Vid misstanke om listerios hos vuxna, som vid misstanke om meningit eller sepsis, kan det vara av värde att fråga efter eventuell förtäring av potentiellt listeriainnehållande födoämnen (för exempel se ovan). Diagnosen fås via bakterieodling av likvor och/eller blod. Om patienten är ett nyfött barn ska även mamman odlas från cervix/vaginalt och feces. Från barnet kan man förutom blod och likvor även ta prov från rektum, hörselgång, svalg och navel. Det är i dessa fall extra viktigt att specifikt efterfråga växt av Listeria då det inte är självklart att leta efter detta från lokaler andra än blod och likvor.

Listeria utgör ett av undantagen från vad vi skulle kunna kalla magkänslan/spontan logik när det gäller fördelningen av vita i likvor vid meningit. Här ses nämligen ökat antal monocytära snarare än polymorfnukleära celler, vilket snarare för tankarna till virusinfektion/serös meningit än bakteriellt agens.

Du som läkarstudent kan få hjälp med att välja litteratur till mikrobiologikursen i den här artikelserien.

Smittskydd

Invasiv infektion med Listeria är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Smittan ska även spåras (smittspårningsplikt föreligger). Om möjlighet finns kan det vara av värde att inte kasta utan spara eventuella matrester för att dessa ska kunna användas i smittspårningssyfte. Fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. Även laboratoriet anmäler fallet och stammen skickas till Folkhälsomyndigheten. Där genomförs helgenomsekvensering med analys för art, serotyp och MLST-profil samt klusteranalys för detektion av eventuella släktskap. Folkhälsomyndigheten utför detta utan kostnad för insändande laboratorium inom ramen för det nationella övervakningsprogrammet för Listeria monocytogenes och syftet är att upptäcka nationella utbrott samt att bistå i smittskyddsarbetet.

Behandling

Listeria är naturligt resistent mot cefalosporiner. Vid invasiv infektion behandlar man därför med ampicillin. Behandlingen kan kompletteras med aminoglykosid.

Referenser

Brauner, Arvidson, Blomberg. Medicinsk mikrobiologi och immunologi. 1:a uppl. Vol. 2015. Studentlitteratur.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/listeriainfektion/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/mikrobiologi-laboratorieanalyser/mikrobiella-och-immunologiska-overvakningsprogram/information-om-de-mikrobiella-overvakningsprogrammen/#listeria

https://www.1177.se/Stockholm/fragor–svar/nationellt/barn–gravid/hur-stor-ar-risken-att-fa-en-listeriainfektion/

https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/infektion/listerios-listeria/

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/bakterier/listeria-monocytogenes

1
1

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.