Kategorier
datavisualisering epidemiologi mikrobiologi plotly

Statistik – Listeria i siffror 2011–2020

I förra inlägget gick vi igenom vad Listeria är för en typ av bakterie, hur smittan sprids med mera. Den här gången ska vi ägna oss mer åt statistiken. Du kommer få svar på frågor som: Hur vanligt är listerios? Vem drabbas? Var är Listeria vanligast? Hur ser det ut i andra länder? Hur vanligt är Listeria i Europa?

Invasiv infektion med Listeria är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Smittan ska även spåras (smittspårningsplikt föreligger) och fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen samt till Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten har ett nationellt övervakningsprogram för Listeria monocytogenes med syfte att upptäcka nationella utbrott samt att bistå i smittskyddsarbetet. Tack vare detta och det faktum att Folkhälsomyndigheten publicerar data om smittsamma sjukdomar på sin webbplats är det möjligt att bearbeta och visualisera statistik om t ex listerios i Sverige. Data finns publicerad sedan 2011.

Alla siffror i denna artikel gäller invasiv infektion med Listeria monocytogenes dvs infektionen har spridits till hjärnan och/eller blodet. Det finns även en gastrointestinal form av listerios som är begränsad till magtarmkanalen. Denna form är lindrigare och förlöper ungefär som en viral gastroenterit (”maginfluensa”). Gastrointestinal listerios ingår inte i statistiken, varken för Sverige eller EU (och EEA). Diagnostik för Listeria ingår inte i vanlig bakteriologisk fecesodling (allmän fecesodling). Det finns därför inga siffror på hur vanlig den gastrointestinala formen är i befolkningen.

Hur vanligt är det med invasiv Listeria i Sverige?

Det totala antalet fall per år i Sverige framgår av tabell 1 nedan. Lägst var antalet 2011 med 56 fall och flest fall sågs 2014 då 125 infektioner rapporterades. Hur fallen fördelade sig i Sveriges regioner framgår av figur 1. Resultatet är relativt ointressant då det i princip bara visar vilka som är Sveriges tre största regioner. Det man kan se, särskilt om man klickar på bilden och tittar på den interaktiva html-filen, är att Skåne hade ovanligt många (n=30) fall 2014.

Tabell 1. Totalt antal fall av invasiv Listeria monocytogenes i Sverige 2011–2020.
ÅrAntal fall
201156
201272
201393
2014125
201588
201668
201781
201889
2019113
202088
Figur 1. Totalt antal invasiva Listeria-fall per år i Sveriges regioner 2011–2020. Klickbar bild.

Intressantare är att titta på incidensen, dvs antalet fall per 100 000 invånare, i de olika regionerna. Den årliga incidensen i Sveriges regioner framgår av figur 2. Även här är det en fördel att klicka på bilden för att komma till den interaktiva html-filen. Det är då möjligt att klicka på en region i listan till höger för att släcka dessa data i diagrammet. På detta sätt kan det bli lättare att se de regioner man är intresserad utav. Skalan justeras automatiskt. Den streckade svarta linjen anger den årliga incidensen för hela Sverige.

Figur 2. Incidens av invasiv Listeria per år i Sveriges regioner 2011–2020. Klickbar bild.

Allra högst incidens mellan 2011 och 2020 hade Jämtland under 2014 med 3,94 fall per 100 000 invånare. Incidenssiffrorna slår förstås hårdast i regioner med litet antal invånare, varför även t ex Gotland och Blekinge ofta ligger högre. Detta betyder att sett per invånarantal har man i Jämtland fler fall av listerios än i andra regioner under 2011, 2014 och 2020.

I figur 3 visas en animering av incidenssiffrorna för de svenska regionerna. Animationen bygger på samma siffror som diagrammet i figur 2 med den ytterligare finessen att bollarnas storlek är proportionella till respektive regions invånarantal. Ju fler invånare desto större är bollen. Bilden är en gif, som du förstås kan ladda ner om du så önskar.

Figur 3. Incidens av invasiv Listeria i Sveriges regioner 2011–2020, animation. Klickbar bild.

På Mikroblobben.se finns även en liknande artikel gällande TBE-statistik i Sverige 2004–2020.

I vilken ålder är listerios vanligast i Sverige?

Under alla år som ingår i denna genomgång utom 2015 har flest av de drabbade varit 80 år eller äldre (figur 4). Under 2015 var antalet 70- till 79-åringar fler. Invasiv infektion med Listeria är ovanligt bland ungdomar. Fördelningen är dock inte alldeles jämn. En del av de som drabbas tillhör åldersgruppen 0 till 4 år. Man kan misstänka att de flesta av dessa är barn som smittats före, under eller i samband med förlossningen. Även här, liksom när det gäller det totala antalet fall i de olika regionerna, skulle det inte synas om det var så att Sverige generellt hade en mycket åldrad befolkning. Det kan vara intressant att få med denna faktor, vilket framgår av figur 5.

Figur 4. Åldersfördelning av Listeria-fall i Sverige 2011–2020. Klickbar bild.
Figur 5. Incidens av Listeria-infektion per åldersgrupp och 100 000 inv. i Sverige 2011–2020. Klickbar bild.

I diagrammet i figur 5 har hänsyn tagits till hur stor del av befolkningen som utgörs av en viss åldersgrupp. Här anges incidensen per 100 000 invånare i respektive ålder under åren 2011 till 2020. Trots att det under samtliga år fanns färre personer som var 80 år eller äldre i Sverige än personer i åldersgruppen 70 till 79 år så var “80-plussarna” tydligt överrepresenterade när det gällde listerios. Sett per 100 000 personer 80 år eller äldre drabbades 10 personer av Listeria under 2014. Sjukdomen kan fortfarande inte ses som en vanlig företeelse om man jämför med många andra smittsamma sjukdomar, men infektionen är som allra farligast för just denna grupp med en genomsnittlig dödlighet (letalitet) på cirka 25 procent.

Är det någon skillnad mellan kvinnor och män?

Det korta svaret är: Nej, det är ingen skillnad mellan hur många män respektive kvinnor som drabbas (p > 0,05). Klicka på bilden (figur 6) för att komma till en interaktiv html-fil där de exakta antalen för respektive år framgår.

Figur 6. Könsfördelning av Listeria-fall i Sverige 2011–2020. Klickbar bild.

Hur många dör av listerios i Sverige?

Från 2011 till 2020 dog mellan 15 och 32 personer per år i Sverige av Listeria-infektion. Tyvärr finns inga siffror för 2018. Av de som drabbades av listerios dog mellan 18 och 35 procent. Även här har det betydelse att de allra flesta som drabbas av invasiv infektion är äldre personer.

Figur 7. Antal avlidna samt andel avlidna i procent av samtliga invasiva Listeria-fall 2011–2020. Klickbar bild.

Hur vanligt är det med invasiv Listeria i Europa (EU & EEA)?

Diagrammet i figur 8 visar antalet fall per EU-land (inkl. EEA) och år från 2011 till 2020. På samma sätt som för datan gällande Sveriges regioner kan man förvänta sig att länder med stor befolkning kommer att ha ett högre antal fall av listerios än “små” länder. Detta framgår tydligt genom att antalet fall i Tyskland är högst under samtliga år.

Eftersom datan omfattar sammanlagt 30 länder syns inte alla i listan till höger i figur 8. Klicka på bilden för att komma till den interaktiva html-filen med möjlighet att visa och gömma data för alla 30 länder.

Figur 8. Totalt antal invasiva Listeria-fall i EU & EEA per år 2011–2020. Klickbar bild.

Tittar vi istället på antalet fall per 100 000 invånare i respektive land, dvs den årliga incidensen (figur 9), sticker Tyskland inte längre ut på samma sätt. Här är det inte något land som egentligen fångar ögat sådär direkt även om Finland ser ut att vara överrepresenterat en del av åren. Den svarta streckade linjen visar incidensen för samtliga länder tillsammans.

Inte heller i denna figur visas alla 30 länder. Klicka på bilden för att komma till html-filen med möjlighet att rulla ner i listan.

Figur 9. Årlig incidens av invasiva Listeria-fall i EU & EEA per år 2011–2020. Klickbar bild.

Allra högst incidens hade Estland under 2018 med 2 fall per 100 000 invånare. Estland hade även under nästföljande år den högsta uppgivna incidensen i EU och EEA. På grund av Brexit finns inga siffror från Storbritannien för 2020 och för Portugal finns data först från och med 2015. Rapporteringen är inte heller i övrigt heltäckande. Spanien har inte rapporterat några incidenssiffror till ECDC och data för 2011 saknas från Kroatien.

Figur 10. Incidens av invasiv Listeria i EU & EEA 2011–2020, animation. Klickbar bild.

I figur 10 visas en animering (gif) av incidenssiffrorna för länderna i EU och EEA. På samma sätt som för animationen över de svenska incidenssiffrorna så är datan den samma som den för diagrammet i figur 9. Bollarnas storlek är proportionella till respektive lands invånarantal – ju fler invånare desto större är bollen. Dock bygger befolkningsdatan för samtliga år på siffrorna för år 2011. Detta då det var då man gjort senaste större sammanställning av befolkningsstorleken från samtliga länder. Uppgifterna är hämtade från Eurostat.

Hur många dör av listerios i Europa (EU & EEA)?

Det totala antalet döda av Listeria-infektion i EU och EEA har varierat mellan 136 (2011) och 306 (2019). Uppgifterna är dock inte kompletta. Data om antal döda finns från alla länder utom Danmark, Finland, Italien och Sverige (figur 11). Av oklar anledning har länderna inte rapporterat dessa uppgifter till ECDC.

I medeltal dog 219 personer om året mellan 2011 och 2020. Trots att Tyskland står för flest antal fall under samtliga av de 10 åren var det flest antal personer som dog i Frankrike 8 av 10 undersökta år. Detta då större andel av de infekterade i Frankrike dör av sjukdomen än de som drabbas av listerios i Tyskland, samtidigt som båda har en stor befolkning. Data gällande andelen avlidna sett till antalet Listeria-fall (sjukdomens letalitet) finns för alla länder utom Belgien, Bulgarien, Danmark, Finland, Italien och Sverige (figur 12).

Anledningen till att Malta rapporterat en 100-procentig dödlighet för listerios under 2016 är att man under det året hade ett fall av sjukdomen och där patienten avled. Siffran är således korrekt, men letaliteten blir chockerande hög, sett till det enskilda året.

Figur 11. Avlidna av Listeria i EU & EEA per land och år 2011–2020. Klickbar bild.
Figur 12. Andel avlidna (%) av alla Listeria-fall i EU & EEA per land och år 2011–2020. Klickbar bild.

Några data om könsfördelningen när det gäller Listeria-fallen i de enskilda EU-länderna kunde inte hittas. ECDC redovisar en sammantagen beräkning där alla länder och åren 2007 till 2020 ingår (figur 13). Enligt dessa data var det, till skillnad från i Sverige, en något större andel män än kvinnor som drabbades av listerios i EU och EEA.

Figur 13. Könsfördelningen av Listeria-fallen i hela EU och EEA 2007–2020. Källa: ECDC.

Även när det gäller åldersfördelningen på de personer som infekterades med Listeria har inga uppgifter från enskilda länder eller år kunnat hittas. På liknande sätt som för könsfördelningen redovisar ECDC datan i sin helhet gällande alla länder och tidsintervallet 2007 till 2020 (figur 14). Åldersfördelningen i EU och EEA redovisas dessutom som hur stor procentuell andel av alla fall som härrör från en viss åldersgrupp, men liknar sammantaget förhållandena i Sverige.

Figur 14. Åldersfördelning hos de som insjuknat i listerios i EU & EEA 2007–2020. Procent av alla fall. Källa: ECDC.

Datakällor och metoddetaljer

Uppgifter från Sverige gällande antalet smittade, deras ålder och könsfördelning samt antalet och andelen döda kommer från Folkhälsomyndigheten och nås via följande länk: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/

Data gällande befolkningsstorlek per region i Sverige samt antalet personer och åldersgrupp per region i Sverige kommer från Statistiska centralbyrån och nås via följande länk: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/

Alla data angående listerios i EU och EEA kommer från European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) och nås via följande länk: https://www.ecdc.europa.eu/en/listeriosis/surveillance-and-disease-data/atlas

Uppgifter om befolkningsstorleken i respektive EU/EEA-land under 2011 för animerad visualisering av respektive lands incidens kommer från Eurostat och nås via följande länk: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/cens_11ag_r3/default/table?lang=en

För bearbetning och lagring av data har Microsoft Excel version 16.55 använts. Alla beräkningar och visualiseringar är gjorda i Python och Plotly. För beräkning av eventuell statistiskt signifikant könsskillnad i den svenska befolkningen gällande listerios användes ett t-test med hjälp av Python-modulen Scipy.

2
1

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *