Kategorier
biografi medicinhistoria metoder och analyser mikrobiologi

Gramfärgning – Hans Christian Joachim Gram

I den här miniserien om gramfärgning kommer du få läsa om skaparen av metoden, om hur färgningen fungerar och om hur man faktiskt gör för bästa resultat. De frågor som kommer få ett svar i den här första delen är t ex Vem var han? Hur upptäcktes gramfärgning? Visste Gram att hans upptäckt skulle bli så viktig? Vilka var hans specialintressen? Var han gift?

TL;DR på slutet.

Utbildning

Hans Christian Gram föddes den 13 september 1853 i Köpenhamn. Han intresserade sig tidigt för biologi och tog en kandidatexamen vid Metropolitanskolen i Köpenhamn 1871. Därefter (1873–74) arbetade han som assistent i botanik åt zoologen Japetus Steenstrup. Det var under de här åren som han lärde sig mikroskopera. 1878 tog Gram läkarexamen vid Köpenhamns universitet. Kring årtalet för läkarexamen råder viss förvirring – troligen pga att han avlade doktorsexamen 1883 (se nedan), vilket kan ha lett till missförstånd i diverse översättningar. 

Är du läkarstudent och funderar på vilken bok du ska skaffa till mikrobiologikursen? Då kan jag rekommendera serien om Litteratur till mikrobiologi på läkarprogrammet. Där kan du läsa allt och lite till om några av de vanligaste rekommenderade böckerna.

Forskning

En stor del av Grams forskning kretsade kring erytrocyter. Han upptäckte att makrocyter (förstorade erytrocyter, jmf: makrocytos) kunde ses hos patienter med perniciös anemi. Under 1882 fick Gram universitetets guldmedalj för att ha beskrivit erytrocyternas utseende och antal vid järnbristanemi. Ett år senare disputerade han med en avhandling om erytrocyters storlek. 

De kommande två åren reste Gram omkring i Europa. Han började arbeta för mikrobiologen Karl Friedländer i Berlin. På bara två veckor utvecklade han där den nu välkända färgningsmetoden för bakterier som snabbt fick internationell uppmärksamhet. Han var då bara 31 år gammal. Friedländers så kallade laboratorium var nog egentligen ett bårhus (som förvisso mycket väl kan vara ett labb, men kanske inte låter riktigt lika glamouröst) för det Gram gjorde var att försöka ta reda på vad som orsakat en rad patienters lobära pneumonier. Grams arbete gick ut på att färga lungvävnad från de avlidna. Han hittade, med vissa färgningsmetoder, bakterier i dessa vävnader. 

Kort om upptäckten

I den metod som Gram tog fram ingick ingen motfärgning så för honom var bakterierna alltså positiva om kristallviolett stannade kvar i cellväggen, annars negativa. Detta stämmer fortfarande, även om man några år senare lade till en kontrastfärg i form av safranin. Vi återkommer till detta. 

Det finns uppgifter om att han av misstag skulle ha spillt Lugols jodlösning över snitten och att det var detta som ledde till upptäckten av jodlösning som fixeringsmedel. Det är oklart om det finns några belägg för detta. Min uppfattning är att det varit populärt genom medicinhistorien att tänka sig att saker och ting tillkommit av misstag, vilket säkert många gånger varit fallet. Jag tycker dock det skulle vara roligare om vi fick tro att Gram visste vad han höll på med 😉 

En ödmjuk man i tiden

Hans Christian Gram omnämns ofta som en ödmjuk man, särskilt som han i sin artikel om färgningen skrev följande:

“I have therefore published the method, although I am aware that as yet it is very defective and imperfect; but it is hoped that also in the hands of other investigations it will turn out to be useful.” 

Han verkar alltså inte ha insett vikten av sin upptäckt. Han anade inte heller att metoden skulle komma att användas dagligen över hela världen mer än 130 år senare. Mer om detta senare.

Grams färgningsmetod låg verkligen i tiden. 1881 upptäcktes agarn och 1887 uppfanns petriskålen. Det var också under den här tiden som Pasteur och Koch hade sin storhetstid och satte upp kriterier för sambandet mellan en specifik patogen och den sjukdom den orsakar. Det senare kallas Kochs postulat och tillkom 1882.

Gram lämnade Friedländers laboratorium 1884 och arbetade aldrig igen med färgning av bakterier.

Motfärgning av gramnegativa bakterier

Även om metoden är sig förvånansvärt lik så här många år senare så gjordes ett viktigt tillägg några år efter att Gram tagit fram färgningen. Det var den tyske patologen Carl Weigert som lade till kontrastfärgning med safranin. På så sätt fick även de gramnegativa bakterierna en färg, något som Gram som tidigare nämnts aldrig själv använde. Det är många som försökt att förbättra färgningstekniken, framför allt under 1900-talets början, men inga större andra förändringar har egentligen gjorts på de över 130 åren som gått sedan upptäckten. Från mitten av 1900-talet och framåt har man istället fokuserat på att försöka förklara hur tekniken fungerar på cellulär nivå, vilket vi kommer att återkomma till senare i den här serien.

Giftermål och senare liv

Gram gifte sig med Louise Lohse 1889, men hon dog bara 11 år senare – 35 år gammal. De fick troligen 2 barn: Kaj Jørgen Arthur Gram född 1897 och Hans Christian Gram (d.y.) där födelseåret är okänt. Kaj ska ha arbetat som universitetsassistent och lärare i Köpenhamn. Mellan 1902 och 1909 publicerade H.C.J. Gram sina föreläsningar i medicin i fyra volymer. Dessa föreläsningar, Klinisk-therapeutiske Forelæsninger, var under många år viktig läsning för läkarstudenter i Danmark.

Gram dog 1938, 85 år gammal. 

TL;DR

Gram var dansk men arbetade i Berlin när han på bara 2 veckor upptäckte sin färgningsmetod. Han publicerade sitt fynd 1884 men efter det ägnade han sig aldrig mer åt färgning av bakterier. Gram var mera intresserad av erytrocyter och det var även ämnet för hans doktorsavhandling. Han undervisade senare danska läkarkandidater i medicin och farmakologi.

Referenser

Popescu A, Doyle RJ. The Gram Stain after More than a Century. Biotechnic & Histochemistry. 1 januari 1996;71(3):145–51.

Madani K. Dr. Hans Christian Jaochim Gram: inventor of the Gram stain. Primary Care Update for OB/GYNS. 1 september 2003;10(5):235–7.

Deutsche medizinische Wochenschrift [Internet]. DMW, Deutsche medicinische Wochenschrift 1884; v. 10 [citerad 18 oktober 2021]. Tillgänglig via: https://archive.org/details/DeutscheMedizinischeWochenschrift188410/page/n267/mode/2up.

Gram, H.C. (1884). ”Über die isolierte Färbung der Schizomyceten in Schnitt- und Trockenpräparaten”. Fortschritte der Medizin (på tyska). 2: 185–189.

Sandle T. Gram’s Stain: History and Explanation of the Fundamental Technique of Determinative Bacteriology. Institute of Science Technology Journal. 1 mars 2004.

Hardy J. Gram’s Serendipitous Stain [Internet]. 2016 [citerad 17 oktober 2021]. Tillgänglig via: https://hardydiagnostics.com/wp-content/uploads/2016/05/Hans-Christian-Gram.pdf.

Bildkälla: Hans Christian Gram. I: Wikipedia [Internet]. 2021 [citerad 18 oktober 2021]. Tillgänglig via: https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hans_Christian_Gram&oldid=1016838452.

1

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.